♡ ♡ ♡
Ville bara kika in med några gosbilder på Cornelis från igår. Han var så ledsen och uppgiven i sin säng, så han fick komma ut och sova mellan mig och Jonas i soffan medan vi tittade på Twin Peaks. Fy så mysigt det var, fick sånna flashbacks till när han var nyfödd och hängde fast i mig dygnet runt. Saknar den tiden ♡
Jag älskar våra kvällar hemma! Känner verkligen SÅ starkt att jag inte vill missa en sekund av min sons uppväxt. Det har även gett mig lite klarhet i vad jag ska jobba med i framtiden. Tycka vad man vill om detta påstående, men för mig spelar det (typ) ingen roll vilken arbetsplats jag hamnar på i framtiden om jag får ställa två krav. Nummer ett: Så länge jobbet är nära hem (helst så jag kan cykla hem på minst en kvart och göra mellis till ungarna efter förskola/fritids) och nummer två: att jag slipper jobba obekväma arbetstider såsom kvällar/nätter och helger/högtider. Jag påverkas för starkt att inte hålla mig till rutiner, mår dåligt utav det, speciellt nu när jag har barn. Mig kommer man inte hitta på ett sjukhus, snarare på en mottagning eller en vårdcentral om jag får önska. Men det är läänge kvar. Har ett helt liv att jobba, barn är bara barn en gång. Så är det med den saken. Njuter så av att vara mammaledig och utav oförglömliga dagar med min lilla kille som så ofta tittar på mig som att jag är det bästa i hela världen.
/R.
Så mys och gos, han uppskattade säkert det lika mycket som ni! :)
Härligt och komma till såna insikter! :) Gör allt så mycket lättare. Jag har 10min med bil nu, jobba 35-45min hemifrån innan, så skönt och vara nära hemma.